Gästprofilen: Anne Carlsson
Anne Carlsson är senior rådgivare inom hälsa på Reform Society och huvudansvarig för arenan Folkhälsodalen i Almedalen.
Hon har tidigare varit ordförande i Reumatikerförbundet, expert i olika utredningar, jobbat på en av Värmlands länstidningar och varit politiskt aktiv.
Vi på Herr Omar delar lokaler med Reform Society och har nöjet att stöta på Anne titt som tätt för att bolla tankar och idéer. Det gillar vi!
Du är ju vad man skulle kunna kalla en äkta Almedals-räv, efter många år som både medverkande och arrangör under Almedalsveckan. Vilket är ditt bästa Almedalsminne?
Det finns några speciella tillfällen som jag minns lite extra och för min del var jag i Almedalen för första gången 1985. Det var ett speciellt år eftersom det var det år Palme höll sitt sista tal, även om jag inte visste det då. Några år senare, jag minns inte riktigt vilket år, men då chockade Alf Svensson (KD) oss alla eftersom han i sitt tal hävdade att alla vuxna skulle HIV-testas. Det gick som ett sus genom oss i publiken och folk var riktigt förbaskade.
En tredje händelse som inte får glömmas är Ing-Marie Wieselgrens tragiska död. Jag stod och samtalade med en person på Donners plats när vi helt plötsligt såg en person som ”segnade ner” och vi trodde att personen hade fått en hjärtinfarkt. Efteråt fick vi klart för oss att det var Ing-Marie som har blivit knivhuggen, en person som jag kände mycket väl.
Har du upplevt något lite extra roligt som du vill dela med dig av?
En rolig sak som jag gjort var när jag var ordförande i Reumatikerförbundet. Då arbetade vi för att personer med inflammatoriska sjukdomar skulle ges möjlighet att bli remitterade till rehabilitering i varmare klimat. Det var något som de dåvarande landstingen börjat ta bort.
Vi fick en firma i Västerbotten att frakta en badtunna till Almedalen och elda under den, så att det var varmt och skönt i vattnet. Sedan hade vi bjudit dit ett antal riksdagsledamöter för att visa dem nyttan med varma bad. Dåvarande socialminister Ingela Thalén kom även hon förbi och skulle gå upp för en liten trappstege som vi hade byggt för att komma in i tunnan. Av någon anledning slant hon och gjorde ett dopp med klädena på. Först blev det tyst, en tystnad som inte går att beskriva. Men sedan började hon själv att skratta och hon valde att ligga kvar tills någon kom med en handduk, som hon kunde hänga över sina dyblöta kläder. Denna fadäs har vi skrattat åt många gånger.
Hur tycker du att Almedalen utvecklats de senaste åren?
Tyvärr har antalet besökare minskat och Almedalsveckan har blivit lite mer av en kommersiell aktivitet än politiska samtal. Det kan jag tycka är lite sorgligt.
Varför tycker du att man ska välja att synas i Almedalen?
Vill man nå ut med ett budskap till politiker, så är Almedalen en fantastisk arena. Och även om de har minskat, så är ändå väldigt många politiker där. Det är också en ypperlig plats till kompetenshöjning och inte minst att nätverka på.
Vad har du för tips till den som funderar på att anordna en aktivitet i Almedalen i år?
Gör inte saker för omständligt. I Almedalen måste inte allt vara helt perfekt. Och inte minst - i Almedalen är inget omöjligt. Det är bättre att testa det man känner för, än att låta bli. Vad kan egentligen hända!
Och ett bonustips till den som deltar första gången: ingångna skor, ledig klädsel och en regncape är det viktigaste prylarna att ha med sig, förutom tandborsten.