Ibland fastnar grupper i berättelser om sig själva som begränsar snarare än att bygga hopp, energi och handlingskraft. Det kan handla om att kollektivt uppleva sig förbisedda, sämre rustade eller chanslösa jämfört med andra. Med hjälp av ABCDE-modellen (utvecklad av av psykologen Martin Seligman, för att utmana negativa tankemönster) kan vi hjälpa en grupp gemensamt nyansera en uppfattning och hitta ett mer konstruktivt perspektiv.

Möten är inte alltid så demokratiska som de verkar. Ibland tillåts de styras av dolda mekanismer och manipulation, vissa gånger helt medvetet. I den här artikeln får du lära dig känna igen några vanliga knep, hur de kan påverka vad som beslutas och vad du kan göra för att skydda dig själv mot att bli mötesmanipulerad.

Du har säkert varit med om ett möte där diskussionerna fungerade ovanligt bra. Där deltagarna såg utmaningen ur olika perspektiv, men ändå kunde bygga vidare på varandras tankar och arbeta mot ett gemensamt mål. Kanske uppstod en känsla av att ni verkligen förstod varandra, utan att någon riktigt kunde förklara varför.

Hur den här typen av ”gruppflow” uppstår har länge förbryllat forskarvärlden. Men nu börjar de få en tydligare bild. Ny forskning visar nämligen att när hjärnor samarbetar börjar de också synkroniseras med varandra.

Att något är okej för många betyder inte att det är bra för alla. För att skapa verkligt engagemang behöver vi ta hänsyn till att alla har sina egna funktionssätt och favoritaktiviteter. Tricket är inte att skapa en form som passar alla, utan snarare att växla mellan olika aktivitetstyper.

I den här artikeln får du veta varför standardupplägg sällan engagerar, hur tre olika deltagartyper tänker och fungerar och hur du med relativt enkla justeringar kan få många fler att bidra.

Engagerade deltagare är inte en slump. Det är snarare resultatet av att mötet eller eventet är rätt designat. När energin i rummet dalar och deltagarna börjar dagdrömma eller syssla med annat beror det oftast på att aktiviteterna är för långa, monotona och enkelriktade.

I den här artikeln går vi igenom vad bristande engagemang beror på och vad du kan göra åt det. Du får bland annat veta hur olika personlighetstyper triggas av olika saker. Vi delar också med oss av tre genvägar till högre engagemang.

I ett Almedalen fullt av expertpaneler och rapportseminarier räcker det ofta med små, smarta grepp för att sticka ut. Den här artikeln handlar om hur du bryter vanlighetens förbannelse, skapar minnesvärda upplevelser – och får genomslag för såväl budskap som varumärke. Med exempel, tips och inspiration.

När diskussioner på möten förvandlas till gissningslekar riskerar besluten att bli dyra omvägar. Ingenjören Tom Chi kallar fenomenet för ”Guess-a-thon”. I den här artikeln får du veta hur du undviker att fastna i spekulationsrundor och i stället kan ta välgrundade beslut med hjälp av faktabaserade beslutsunderlag.

Tänk dig en valdebatt där tittarna får styra ämnena, begära faktagranskning i realtid och be en AI-assistent förklara det som är svårt. I slutet sammanställs deras omdömen till en gemensam recension. Det låter kanske futuristiskt, men tekniken finns redan. Med teknik i kombination med rätt arbetssätt kan publiken bli engagerade medskapare. I den här artikeln beskriver vi hur det fungerar och hur du själv kan komma i gång.

Från tillgänglighet till verklig inkludering är ett av tio teman i Herr Omars trendrapport 2025. Länge har fokus legat på att skapa tillgängliga miljöer, både fysiskt och digitalt, så att fler ska kunna delta i möten och event. Men tillgång betyder inte alltid möjligheten att medverka på samma villkor som övriga. Verklig inkludering handlar om att arbeta med ett bredare perspektiv, där hänsyn tas till alla de mångskiftande behov och funktionssätt som förekommer i en grupp.

En tydlig trend inom inkludering är att designa aktiviteter utifrån olika funktionssätt redan från start, som alternativ till att göra tillgänglighetsanpassningar på aktiviteter som redan är färdigdesignade. Ett exempel på detta är SAV – en mobil återhämtningszon designad för personer med autism, PTSD, demens och annan typ av överkänslighet för intryck.